Krukmakeri kan både beteckna tillverkning av krukor och andra föremål av lera, samt den verkstad där detta görs. En person som arbetar med krukmakeri kallas för krukmakare. Krukmakaren drejar krukor, fat och andra föremål på en drejskiva.
Efter torkning bränns leran och bildar då ett nytt material: keramik, efter grekiskan keramos, som betyder bränd lera. Keramik kan bland annat delas in i lergods och stengods. Lergods bränns vid runt 1 000 °C och stengods vid runt 1 250 °C. Traditionellt arbetade krukmakaren med lergods, leran bröts i närheten av krukmakeriet och produktionen var till största del bruksgods.
